Vänner.

En tanke slog mig precis. "Vad vore livet utan vänner?" Även detta en underbar klyscha! ;)

Men visst stämmer det! I våra hektiska liv glömmer vi gärna bort våra underbara vänner. Endel träffar man ofta, andra sällan, vissa bara då och då. Men ändå vet man att de finns där...

I en väns närhet kan man uppleva både sorg och glädje. Man får lov att vara sig själv och inte göra sig till, man får både underhålla och bli underhållen. Det handlar om ett givande och tagande!

Man skapas inte till att bli någons vän, man föds till det! Men ibland kan det ta ett tag innan man träffas.

Jag tror det är viktigt att man vågar vara en sådan som visar uppskattning till sina vänner. Även om det är så att man kanske inte talas vid så ofta, kan ett litet telefonsamtal eller ett smsm, eller varför inte ett logg-inlägg på facebook, visa att man bryr sig och tänker på en.  För vad är egentligen en sådan liten gest jämfört med en livslång vänskap?

Till alla mina underbara vänner vill jag skicka en stor KRAM och säga att även om vi kanske inte ses så ofta som man hade velat så har ni alla en stor del i mitt liv och i mitt hjärta!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0