Pusselbitar

Om himlen
sänt plågor över mig,
och låtit all sorts skam och sårnad regna över mig,
sänkt mig i fattigdom till halsen,
och slagit mig och allt mitt hopp i järn,
så hade jag väl hittat i min själ en droppe tålamod.
Långt värre är att stå som siffran för en hånfull tid och pekas på av tidens stela finger.
Det kan jag också bära, det går lätt.
Men jag har gömt mitt hjärta på en plats och lever där och ingen annanstans,
har jag en brunn vars vatten ger mig liv,
vars torka död - att så bli driven bort,
se brunnen bli förvandlad till ett hål,
där grodor parar sig - då,
tålamod, byt ansikte,
kerub med rosenläppar bli svart som helvetet,
som jag.

ur Othello akt 4 scen 2